Rare? Medium? Well done!

Idag är det omtenta på kursen.
Det är ganska pirrigt även nu när jag tillhör fienden aka lärarna.
Jag ställde några väckningssignaler så att jag inte skulle försova mig. Tanken på många studenter sittandes i olika världsdelar och förgäves väntandes på att jag ska publicera tentan gör att jag blir lite småstressad.

Hoppas att det går bra för dem. En av dem som inte behövde tenta om hämtade ut sin tenta idag. Han var godkänd och fick det högsta betyget. Jag log och sade "Good job. Really well done" och han lyste upp. Det var så skönt att göra någon glad.

Jag har alltid trott att bagare, tjejer som delar ut blombuketter under OS medaljceremonier och personer som meddelar att "Grattis! Ni har fått en pojke/en flicka" har de roligaste och mest trevliga arbetsuppgifter. Men att meddela om positiva tentaresultat och säga "Well done" (inte i köttillagningssammanhang) är också väldigt väldigt trevligt.

Adagissimo

Jag transkriberar. Och jag tycker synd om mig. Det är inte bara skriva ner det som sägs.
Så enkelt är det inte.

Om personen gör en micropaus, markerar jag (.), om pausen är lite länge- (..), om den är ännu längre- (...) Om personen pratar långsamt sätter jag hans/hennes ord i mellan <sådana tecken> , om personen andas ut/pustar skriver jag (Hx) om det är något ord som inte hörs riktigt så markerar jag det #så#.

Och det går (...) i slow motion (Hx)

Alice goes Sleeping Beauty

Om det beror på vädret, på dygnsrytmen som är förstörd under semestern eller ärtan under madrassen (ett alternativ som inte går att utesluta) men jag är trött och kan drömma mig bort till kuddar, sovrummets svalka och sömnens sötma. Och allt detta medan jag sitter på jobbet.

Nu ska jag transkribera en intervju - ett långsamt och tråkigt arbete. Men bonus- personen som jag intervjuade har en väldigt trevlig röst som ska hålla mig vaken.

Back to business

Nu har jag börjat jobba och semestern känns lång borta.
Alla färgglada strandparaplyer, lata dagar och en hög med irvings, Austens m.fl. böcker tillhör en annan värld.
Just nu gäller det omtenta, artikel och några tjocka böcker som levererades under min ledighet. Och jag tyckte att Proust var seg att läsa. Lite visste jag...

Böcker

Jag tror att eftersom jag läste så mycket hela tiden under min hela uppväxt, tonåren och universitetsåren i hemlandet blev det en norm att alltid ha något att läsa. Visserligen älskar jag skönlitteratur mer än facklitteratur men jag tror att facklitteratur är en riktigt god två. I alla fall går det definitivt förre "coffee table" böcker och manualer till hushållsmaskiner. En "jobbok" fick till och med följa under min semester till Grekland i år: där satt på hotellterrassen, lyssnade på cikador & läste en "arbetsbok".

När jag växte upp i Sovjet, så fanns det inte så många fina barnböcker. Jag kommer ihåg att när man lyckades hitta någon finare bok, brukade man köpa flera ex av den som senare delades ut till alla kusiner under släktträffen. Egentligen så hela min släkt är galen i böcker och den kärleken kan förklaras med att min farmor var en bibliotekarie och hon i princip startade ett helt bibliotek från noll. Det mest fascinerande är att pappas familj bodde i samma hus där biblioteket var. Så när han ville ha något att läsa kunde han öppna dörren och omedelbart infinna sig blad alla dessa böcker. Det har sagts att jag kommer ärva min farmors privata bibliotek men så länge förvaltas den av min faster.

Så varför detta inlägg om böcker just nu? Jag skriver detta för att häromdagen läste jag något som gjorde mig riktigt upprörd. Jag var inne på en blogg där en tjej berättade att hon köper böcker inte för att läsa dem men för att hon "ska ha dem som pynt" och att hon vill ha dem för att "de är vita och vackra". Alltså som någon inredningsdetalj, som en vas eller en lampa. Att man inte skäms att erkänna att man reducerar en bok till en pyntgrej...

Jag vet att jag borde sluta bryr mig när andra människor gör konstiga eller rent sagt dumma saker men något inom mig kan inte släppa detta med "vita och vackra" böcker. I vilket fall som, måste jag se till att om jag någonsin skriver en bok eller blir slut med avhandlingen, att själva omslaget inte är vitt. Galna och extrema shabby chick inredare ska inte få hjälp på traven av mig.