Jag kan planera min dag, börja med att jobba enligt planen men det räcker med att jag kollar en enda gång i inboxen så raseras all min agenda. Min inbox bestämmer över mig, den ändrar mitt schema, den gör mig gråtfärdig, den jävlas med mig.
Idag (av alla dagar!) får jag mejl om att jag måste skicka in kursutvärdering ”med vändande mejl” och fylla i en enkät, annars hotades jag att få en personlig påminnelse. Och låt oss inte glömma riktiga och viktiga mejl som berör mitt samarbete med en annan forskare, som handlar om företaget jag ska bedriva min forskning på. Jag skriver, svarar, skickar men den fylls på med andra saker som måste åtgärdas omgående. Jag skulle gråta om jag skulle ha lite mer tid just nu.
Min förkylning underlättar inte saken heller och bidrar till min ynklighet. I ren desperation fantiserar jag om att min inbox slutar fungera så jag kan ta en lugn stund och faktiskt göra arbetet.
3 comments:
Jag känner till en professor (numera verksam som rektor vid en av Sveriges större utbildningsinrättningar) som helt enkelt ignorerade sina mail, och sa till sina doktorander, varje gång de frågade om ett mail, att inboxen hade kraschat... Jag valde att inte doktorera för denna professor.
När jag var i slutspurten på mitt avhandlingsskrivande öppnande jag bara mailboxen två gånger om dagen. Det var ett effektiv sätt att inte låta sig störas, för det man inte har läst ännu kan man inte veta...
Jag börjar inse att jag måste låta bli kolla inboxen...jag ska begränsa mig till att kolla den max två gånger per dag eller bara en. Så viktigt kan det inte vara. :-)
Exakt ... är issue:n så viktig så finns det något som heter telefon (häftig uppfinning av Bell för några år sen... ) och i värsta fall apostlahästarna för att ta saken F2F ....
Upp till kamp mot inboxen!!!
Post a Comment