Jag tror att eftersom jag läste så mycket hela tiden under min hela uppväxt, tonåren och universitetsåren i hemlandet blev det en norm att alltid ha något att läsa. Visserligen älskar jag skönlitteratur mer än facklitteratur men jag tror att facklitteratur är en riktigt god två. I alla fall går det definitivt förre "coffee table" böcker och manualer till hushållsmaskiner. En "jobbok" fick till och med följa under min semester till Grekland i år: där satt på hotellterrassen, lyssnade på cikador & läste en "arbetsbok".
När jag växte upp i Sovjet, så fanns det inte så många fina barnböcker. Jag kommer ihåg att när man lyckades hitta någon finare bok, brukade man köpa flera ex av den som senare delades ut till alla kusiner under släktträffen. Egentligen så hela min släkt är galen i böcker och den kärleken kan förklaras med att min farmor var en bibliotekarie och hon i princip startade ett helt bibliotek från noll. Det mest fascinerande är att pappas familj bodde i samma hus där biblioteket var. Så när han ville ha något att läsa kunde han öppna dörren och omedelbart infinna sig blad alla dessa böcker. Det har sagts att jag kommer ärva min farmors privata bibliotek men så länge förvaltas den av min faster.
Så varför detta inlägg om böcker just nu? Jag skriver detta för att häromdagen läste jag något som gjorde mig riktigt upprörd. Jag var inne på en blogg där en tjej berättade att hon köper böcker inte för att läsa dem men för att hon "ska ha dem som pynt" och att hon vill ha dem för att "de är vita och vackra". Alltså som någon inredningsdetalj, som en vas eller en lampa. Att man inte skäms att erkänna att man reducerar en bok till en pyntgrej...
Jag vet att jag borde sluta bryr mig när andra människor gör konstiga eller rent sagt dumma saker men något inom mig kan inte släppa detta med "vita och vackra" böcker. I vilket fall som, måste jag se till att om jag någonsin skriver en bok eller blir slut med avhandlingen, att själva omslaget inte är vitt. Galna och extrema shabby chick inredare ska inte få hjälp på traven av mig.
2 comments:
Ha,ha, ha! Trots att jag gillar shabby-chic stilen skrattar jag riktigt gott åt det här! Kan hålla med om att det har gått lite för långt när man använder böcker som "pynt". Jag känner igen händelsen och misstänker att det du var inne och läste på en blogg som annars är en av mina favoriter,hi, hi! Du skrev ett härligt inlägg iallafall! Kul det där med att du inte vill gynna någon shabby-chic människa med ett vitt omslag. Skulle vara undertecknad i så fall... Jag skulle placera din bok på en hedervärd plats hemma och så gillar jag ju vitt... Tack för erbjudandet i helgen! Hoppas vi ses snart ändå!
Stor kram
Hej lärarbostaden :-)
Som du vet, så tycker jag själv att shabby chick kan vara fint och stilfullt och blandas fint med andra fina saker (så som är hemma hos en bekant lärarinna :-) )Och även när folk går till överdrift, bryr jag mig inte så mycket. Men när det gäller böcker... det börjar bubbla inom mig.
Post a Comment